Måleri på högsta nivå
Två måleriutställningar inleder säsongen på Galleri Thomas Wallner i Simris, och konstskribenten Carolina Söderholm blir hänförd. Helt olika, men med starka uttryck anser hon om Julia Selin och Sofie Josefsson.
Det är klibbigt och elektriskt, rinnigt och absurt. Framför allt är det två ganska makalösa måleriutställningar som visas på Galleri Thomas Wallner.
Här har vi Julia Selin, som lägger sina enorma dukar direkt på ateljégolvet i en av Malmös gamla industribyggnader. Sedan går hon loss, drar fingrarna genom färgen så jag nästan hör hur den smackar och swooshar. Hon nöjer sig inte förrän allt är mustiga kaskader och stelnade droppar i nyanser av tungt rödvin, bubblande kärr och månskensnatt.
På vissa av bilderna syns ännu spåren av hennes skosulor. Ändå är det här en konst för finsmakare. Det kan inte beskrivas på något annat sätt.
Utbildad i Umeå och född 1986 tillhör hon en ung generation konstnärer som har måleriet i blodet, och som redan etablerat sig starkt. Här finns inga konceptuella teorier eller postmoderna spetsfundigheter. Med titlar som "Thick fluid floating in this world" och "Heavy walk through the slime swamp" knyter hon snarare an till den amerikanska efterkrigstidens action painting och sextiotalets body art.
I hennes händer blir färgen fysisk, som hämtad ur kroppens eller jordens innanmäte. Glöm bilden av konstnären som med pensel och palett i hand kisar mot tavlan på staffliet för att kritiskt granska proportioner och perspektiv. Jag föreställer mig snarare att hon dyker in i färgen, gör sig till ett med dess olja och pigment. Ändå finns alltsammans där: det köttiga och drömska, dunkel natur och existentiellt djup.
Sofie Josefsson däremot fyller dukarna med mönster och krumelurer, som gick penseln av sig själv medan tankarna vandrar. Nyanserna skiftar från grafiskt svartvitt till mintgrönt och syrenlila med drag av åttiotalets pastellchock.
I "Killing time again" ringlar formerna likt kalasets girlander, där det dekorativt söta blandas med hotande kaos. Det är på en gång läckert och oroande. Jag kommer att tänka på fenomenet "horror vacui", skräck för tomheten. Sedan Aristoteles tid beskriver begreppet inom fysiken den kraft inom naturen som sägs vilja fylla tomrum med materia. Men det har även använts inom konsthistorien om besattheten att täcka varje yta, från antikens grekiska vasmåleri till Jackson Pollocks stänkmålningar.
Kulturfestival hos Wallners i sommar
Riktigt intressant blir det Josefssons karaktärer kliver in i bilden, trots eller kanske just på grund av att de aldrig är helt och hållet tillgängliga. Än tar de partyhatten på, än vänder de ryggen till eller blänger genom den svarta huvan. Trots att hon så generöst öser på med kulörer och detaljer, ligger laddningen lika mycket i det som inte förklaras eller syns. Det är ett måleri att gå nära, förirra sig i och återvända till.

Konst
Julia Selin: "Root rot caused by live liquid"
Sofie Josefsson
Båda visas på Galleri Thomas Wallner, Simris, till 28 april
Carolina Söderholm

Text: Carolina Söderholm
Copyright © 2007 Galleri Thomas Wallner.
Images or text on this site may not be reproduced or copied without permission from Galleri Thomas Wallner.
Webbplatsen ligger i Framkant och drivs av SpaceLoops CMS v.3.5.4