I mina verk hos Thomas Wallner så handlar det nästan uteslutande om teckning. Det är kolkrita, rödkrita och blyerts. I mitt sätt att arbeta finns mycket om det sublima, det meditativa – om inre sökande och allvar.

Vi lever i en värld full av stress och vassa armbågar så det är därför viktigt att skapa och ge något bestående som vi kan försvinna in i för en stund men också stanna kvar i om vi vill.

Mina bilder tar tid att bygga upp lager efter lager där jag tvingas många gånger ta snabba beslut men samtidigt befinna sig på kanten mellan att lyckas och misslyckas. Man får arbeta med dessa verk som med små barn då de både är vackra,jobbiga och bräckliga. Respekten för det egna arbetet och de egna verken måste finnas där hela tiden annars skulle allt gå förlorat. Inte minst måste det finnas tid så att allt kan mogna och blomma ut när det är redo.